Andra kistan bärgad!

Det gick som på räls. I onsdags, dagen efter att den första kistan bärgats, kunde nästa kista (se bilden) på tur bärgas utan problem. Visserligen var den lite mer instabil, men efter att den lossgjorts från det underliggande sedimentet och inneslutits i en plastsäck och därefter bandagerats, kunde den lyftas över till bärgningskaret för vidare befordran till ytan. Den här kistan var betydligt lättare än den första. Den visade sig också ha en annorlunda form. Den har ett femkantigt snitt och verkar vara avsedd för ett särskilt ändåmål. Kanske ett speciellt hantverk. Eftersom den är innesluten i den skyddande säcken kan man just nu inte studera den mer noga. Vi får vi vänta till den kommande utgrävningen i konserveringslabbet senare i sommar.

Igår fortsatte arbetet med den tredje kistan. Den är dessvärre skadad och verkar inte ha gavlarna på plats. Friläggningen kommer därför att bli ganska knepig. Det gäller ju att bibehålla stabiliteten i kistan. Därför måste man hela tiden kontrollera var den stadigaste delen i kistans konstruktion finns, och se till att aldrig underminera denna vitala del. Avgörande för hur den kommer att hanteras, är om det finns kvar en undersida av kistan längst ned i sedimentet. I så fall har innehållet haft en möjlighet att skyddas och kunna ligga kvar i en relativt ostörd miljö. Om undersida saknas, är situationen helt annorlunda. Då kan det bli aktuellt att tvingas gräva kistan på plats på botten. Nog med spekulationer. Framtiden får utvisa hur läget är.

Området kring den tredje kistan är annorlunda än närmiljön krina den första och andra. Närheten till kanondäcket ovanför, gör att vi stöter på skelettrester och föremål med anknytning till artilleriet ombord. De omkomnas kläder och utrustning ligger i anslutning till kvarlevorna. En tragisk bild av det skoningslösa kriget, men idag en källa till stor kunskap om hur livet ombord gestaltade sig för de människor som levde mitt i den bullrande, muskelspännande svenska stormakten.

På det understa av de tre batteridäcken fanns de tyngsta kanonerna. Tolv av de trettiofyra kanonerna vägde nästan 5 000 kg styck! Här krävdes det långt mer än hundra man för att hantera alla de tunga pjäserna på detta det understa av de tre kanondäcken. När skeppet kantrade krossades många av bösseskyttarna - så kallades kanonpersonalen - under de tunga kanonerna som rutschade över däcket. Instängda, medvetslösa, ihjälslagna - alla kom de att gå till botten med stormaktstidens största skepp.

Lars Einarsson