Tillbaka på botten

Utgrävning med slamsug på Kronans vrakplats.

Perfekt dykdag. Lugnt väder hela dagen. Mycket bottentid. Gårdagens hårda SW-vind har fört upp friskt vatten från södra Östersjön som gör sikten under vatten betydligt bättre än tidigare under veckan. Mynt. Kritpipor. Klädrester. Det magra fyndmaterialet vittnar fortsatt trots allt om sönderslagna behållare som tillhört besättningens mer välbeställda delar. Men området vi gräver har varit utsatt för enorma krafter i samband med förlisningen. De massiva knän som stöttat fartygssidan har trasats sönder när explosionen i Kronans krutdurk, slet fartyget mitt itu. Det verkar som vårt första uppdrag snart är slutfört, nämligen att med säkerhet fastställa att de sammanhängande fyndlager som är föremål för utgrävningar tar slut i detta område i anslutning till vrakets tvärskeppsgående brottyta. Men vi skall ge området ytterligare 1-2 dagars grävtid, för att nå visshet. Därefter skall vi ge oss i kast med en plats i gränsområdet mellan trossdäck och undre däck där föremål sitter fastkilade mellan tätt sammanpackade plankor som vi nu har möjlighet att lossgöra på ett skonsamt sätt. Bara nu inte vädret sätter krokben för våra planer............

Blåsigt värre.....

Vi skriver tisdag 10 juli. Vinden blåser SV 11-14 m/sek. utanför Ölands ostkust med en våghöjd på 2-2,5 meter. Det medger ingen dykning. Istället inre tjänst iland med skrivbordsarbete, reparation av utrustning (en av tenderbåtarnas elstart) och icke att underskatta, omladdning av de mänskliga batterierna. All kraft kommer att behövas i dyklaget ju längre sommarens undersökningsarbete fortskrider.

Vinden ökar från SV ute vid regalskeppet Kronans förlisningsplats.

Ännu så länge lyser ytterligare kistor med sin från frånvaro i halvdunklet på 27 m djup. Sikten har varit ovanligt dålig på botten så här lång, men vi hoppas att den kraftiga SV-vinden ändrar på den saken. SV-vind innebär nämligen god sikt under vatten, nordlig = kass sikt! Hittills, efter två dykdagar, har endast ett fåtal fynd fått se dagens ljus efter 336 år på botten. Två skedar och resterna av ett stort träfat vittnar om en koppling till någon typ av behållare. Föremålen behöver inte komma från en kista, kanske istället en tunna eller en svept ask (en låda med tunna fanérväggar av trä). Hoppas att vädret är oss mer nådigt imorgon så bilden klarnar av situationen på trossdäck midskepps på Kronan, minuterna innan det gigantiska regalskeppet gick till botten.

LE/2012-07-10

Ned i djupet - igen!

EFTER att ha anlänt till Ölands östra kust lördag kväll, styrdes kosan ut mot Kronans vrakplats morgonen därpå. Det regnade tidigt på morgonen, men ganska snart sprack molntäcket upp och en härlig sommarsol började värma oss.
     Årets undersökningsområde är beläget omedelbart söder om fjolårets. Nivån i skeppet är trossdäcket, däcket som ligger under det understa av de tre kanondäcken. Eftersom vi inte hittar några kvarlevor på trossdäcket, verkar få eller inga ur besättningen ha vistats här i samband med Kronans förlisning. Förklaringen är att skeppet var klart för strid och alla hade bemannat sina stridsstationer. I det läget övergår trossdäcket till att vara en förvaringsplats för personlig och gemensam utrustning.
     Nu är vi mycket nära den tvärskeppsgående brottyta i skrovet som avslutar den sammanhängande skrovkonstruktionen i vraket. Frågan är om vi kommer att hitta ännu en kista här eller om vi till slut nått vägs ände vad gäller fyndförekomsten? Spänningen stiger ombord. Först avlägsnas det övre sten- och gruslagret. Krossade tunnor och små läder- och textilfragment avtecknar sig i leran.
   

                                         Mängder av föremål ligger tätt sammanpackade i gränsområdet 
                                                  mellan Kronans undre däck och trossdäck. Foto: J. Tenglin/Kalmar läns museum

IDAG skriver vi tisdag 9 juli och plötsligt börjar det hända saker; skedar, verktygsskaft, en del av ett svarvat träfat, samtliga föremål av en typ som med största sannolikt förvarats i någon typ av behållare. Kanske en kista, eventuellt en tunna som man också använde för att förvara sina tillhörigheter i. Men ännu tecken på förekomst av hela eller fragmenterade kistor. Arbetet fortsätter oförtrutet vidare ned i den leriga bottnen. Målet är att nå den underliggande garneringen (så kallas insidan av fartygssidan!). Först då kan vi dra mer säkra slutsatser om vad som eventuellt förvarades och vad som hände i den del av fartyget där Kronan slets i mitt itu, när hon exploderade öster om Hulterstad den 1 juni 1676.

Lars E/2012-07-09

Kronan regerar!

Nu är det dags igen. För det trettioförsta året i rad. Att fortsätta undersökningarna av stormaktstidens största skepp. 85% av vrakplatsen yta är undersökt. Mer än 30 000 föremål är bärgade.
     Redan i mitten av juni inleddes arbetet med utplacering av förtöjningspunkter. Kustbevakningens assistans möjliggjorde arbetet. Marinen tillhandahöll ett nytt ankare för att stärka upp förtöjningsmöjligheterna i det väderleksutsatta området där vrakplatsen ligger. Ankarkättingen sponsrades av Jan Andersson Dykeri AB. Tack! Tack och lov stod vädret oss bi när ankaret på 2,5 ton med 800 kg tillhörande kätting skulle i sjön.
     Väl på botten kunde vi konstatera att ankaret trängt ned närmare en meter i den plastiska leran i Östersjöns djup. En spektakulär syn (se bilden)!

Kommande lördag lastas undersökningsfartyget M/S Calmare Nyckel och lämnar därefter Kalmar med destination Ölands östra kust. Sedan väntar två veckors intensivt och spännande arbete.

Vi hörs och syns här på bloggen!

Lars Einarsson
projektledare

Återbesök på vrakplatsen

Torsdagen 1 september bjöd på bleke och strålande solsken i farvattnen öster om Öland. En dryg månad efter att vi under dramatiska omständigheter tvingats lämnat vrakplatsen utan att kunna bärga allt av den marinarkeologiska undersökningsutrustningen, möjliggjorde Kustbevakningen ett återbesök på Kronan. Fartyget Kbv 202 med dykande besättning stävade upp mot ölandskusten för att hjälpa oss med dykarbetet. Slamsugningsslangen - en "sjöorm" på c a 35 m - som vi tvingats sänka till botten den där stormiga julidagen den 29:e, lyftes upp till ytan efter att ha slingats på botten. De kvarvarande fyra ankartrossarna kunde lätt lossgöras från sina ankare på botten och tas upp till ytan. Sikten den här första dagen i september var mirakulös. Den ljusa sanden på botten reflekterade ljuset från ytan så att vraket framstod som en belyst scen. Det är inte utan att man gärna under sådana förhållanden skulle vilja starta upp en ny undersökningsetapp. Vis av erfarenheten vet vi dock att hösten inte är en bra årstid för rationell dykning. Vädret vxlar ständigt, och risken blir att alltför mycket tid får tillbringas i land i väntan på en lucka i väderleken som medger dykning. Nej, vi får invänta nästa försommar. Nya spännande fynd väntar på att få se dagens ljus och berika kunskapen om människor mitt 1600-talssamhället.

Bilden: Dykarbetet skedde från Kbv 202:s däcksbåt. Sällsynt spegelblank vattenytan öster om Öland!

/Lasse E.

Det avslutande arbetet

Avslutningen på 2011 års kronandykningar blev brådstörtad. Sista dykdagen, fredag 29 juni, skulle enligt väderleksprognosen bjuda på hyfsat väder. Därav blev intet. Redan på morgonen var vindarna lite friskare än vad som sagts. Därför fattades beslutet att påbörja återställning och avslutning av dyksäsongen. I praktiken innebär det att marinarkeologisk utrustning och förtöjningsgods plockas upp ur vattnet. Alltså inget arkeologiskt arbete utan enbart servicearbete. Vid middagstid hade vinden ökat avsevärt - NO c a 15 m/sek i byarna med 3-4 m våghöjd som följd. Inom loppet av några minuter var havet inte dykbart längre. Nu gällde det endast att se om personalens säkerhet och sjösäkra den ombordvarande utrustningen, och därefter lämna det vredgade havet så snart som möjligt (se bild). Efter att ha inväntat det rätta tillfället girade fartyget 180 grader dikt babord och stävade därefter mot säkerheten på läsidan av Öland, d v s den västra och Kalmarsund. Att ta iland personal via tenderbåtarna på östra sidan var inte att tänka på. Därtill var sjön alltför grov. Vid pass klockan 19.00 angjorde M/S Calmare Nyckel hamnen i Degerhamn. En dramatisk sista undersökningsdag 2011 var till ända.

53 fyndposter i kistan

Ett hundratal föremål fördelade på femtiotre fyndposter, var resultatet när det var dags att dra streck för utgrävningen av kistan. I vadslagningen i dyklaget varierade buden mellan 4 och 48 poster. Helle vann. Grattis!
Området runt platsen där kistan stått uppvisade inga föremål som eventuellt kunde härledas innehållet. I det närmaste var det fyndtomt. Uppenbarligen har kistan varit stängd och inneslutit hela innehållet under den 335 år långa vistelsen på havsbotten.
Strax öster om kistan, i riktning mot det överliggande undre kanondäcket, påträffades kvarlevorna av minst två besättningsmän. Med största sannolikhet har kropparna fallit ned från det undre däcket till trossdäcket en tid efter förlisningen.
Idag skriver vi torsdag 28 juli. Vädret är oss inte nådigt öster om Öland. Frisk nordlig vind och spöregn. Efter tre dagars hårt arbete, en dags välbehövlig vila för det fantastiska dyklaget. Imorgon ger vi oss ut till vrakplatsen för att "knyta ihop säcken". På lördag sista blötläggningen innan vi stänger för i år.

Bildtext: Kistan i det närmaste tömd på sitt innehåll, i sitt ursprungliga läge på botten.

Lasse E.