torsdag 28 juli 2011
53 fyndposter i kistan
Ett hundratal föremål fördelade på femtiotre fyndposter, var resultatet när det var dags att dra streck för utgrävningen av kistan. I vadslagningen i dyklaget varierade buden mellan 4 och 48 poster. Helle vann. Grattis!
Området runt platsen där kistan stått uppvisade inga föremål som eventuellt kunde härledas innehållet. I det närmaste var det fyndtomt. Uppenbarligen har kistan varit stängd och inneslutit hela innehållet under den 335 år långa vistelsen på havsbotten.
Strax öster om kistan, i riktning mot det överliggande undre kanondäcket, påträffades kvarlevorna av minst två besättningsmän. Med största sannolikhet har kropparna fallit ned från det undre däcket till trossdäcket en tid efter förlisningen.
Idag skriver vi torsdag 28 juli. Vädret är oss inte nådigt öster om Öland. Frisk nordlig vind och spöregn. Efter tre dagars hårt arbete, en dags välbehövlig vila för det fantastiska dyklaget. Imorgon ger vi oss ut till vrakplatsen för att "knyta ihop säcken". På lördag sista blötläggningen innan vi stänger för i år.
Bildtext: Kistan i det närmaste tömd på sitt innehåll, i sitt ursprungliga läge på botten.
Lasse E.
onsdag 27 juli 2011
Kistan är bärgad!
söndag 24 juli 2011
De första bilderna av kistans innehåll
torsdag 21 juli 2011
Nu gräver vi kistan på botten
Vi har kommit till vägs ände med friläggningen av "årets" kista på vrakplatsen. I takt med att mer och mer av kistans konstruktion blir synlig, inser vi att ett försök att bärga kistan med sitt innehåll - det optimala sättet att säkra innehåll och information - inte är görligt. Kistan är alltför deformerad och håller inte ihop. Risken är att vi överarbetar objektet, med följden att resultatet blir kontraproduktivt. Att vi överambitiöst gapar efter för mycket som leder till att vi mister hela stycket! Vi har därför börjat att försiktigt gräva ur innehållet på plats på botten. Att avbryta friläggningen mot en möjlig bärgning av hela kistan med dess innehåll, var också viktigt för att få den nödvändiga stabiliteten i kistkonstruktionen under det följande grävarbetet på botten. Varje föremål som påträffas dokumenteras i förhållande till sitt läge i kistan. Prover tas också fortlöpande av det till synes fyndtomma sedimentet under grävarbetet, för att säkra mikrospår av vad som ursprungligen kan ha funnits i kistans men som nu inte går att spåra med blotta ögat. Det handlar om textilfibrer, fröer, sädeskorn och rester av livsmedel som nu har karaktären av lera eller grus. Senare när proverna sållats och analyserats under mikroskop i labbet, kan ytterligare information vaskas fram ur det till synes sterila materialet.
Det första vi gjorde var att lyfta av kistans lösa överdel, som egentligen är dess baksida. Baksidan ligger nu uppåt eftersom kistan välts över ända i samband med förlisningen för 335 år sedan. Det omedelbara synintrycket av kistans innehåll var lera och åter lera, och att kistan är indelad i två avdelningar åtskilda av en tvärgående trävägg. Det ena facket utgör 1/3 (45 cm) av kistans längd, det andra följaktligen 2/3 (75 cm). Vi beslutade oss för att först gräva ur det största facket.
Efter att ha avlägsnat c a hälften av sedimentet i facket började föremål att kunna skönjas. Ett skrin med skjutlock är det mest påfallande föremålet som hittills lyfts ur kistan (se bilden, skrinet lyfts ur kistans stora fack som den första delen som grävs ur). Det mäter 34 x 20 x 14 cm och är vackert sammansatt. Vid sidan av skrinet, mot kistans lock i kistans fallriktning, påträffades sedan ett par fint stickade strumpor, textilstycken med dekorationer, en läderrem och en hopfällbar tumstock av trä och mässing. Visserligen återstår ungefär en fjärdededel att gräva ut av det första facket, men redan nu törs jag påstå att kistan är relativt fyndtom. Den verkar i likhet med fjolårets kistor innehålla ett mindre antal föremål som i första hand inte använts ombord fartyget. Kanske är då resten av det ursprungliga innehållet sådana saker som kommit till användning under vistelsen till havs.
En preliminär slutsats med utgångspunkt från föremålens karaktär, är att de är privata, personliga tillhörigheter och inte saker som använts för särskilda verksamheter och ändamål ombord. Det är inte vad jag förväntade mig efter att ha synat kistans utformning. Den är grov och enkel till sin konstruktion, har inga dekorationer, består av grovt hyvlade plankor, saknar sinkade sidor (hörn växelvis sammansatta med tappar) och verkar istället vara enkelt ihopspikad.
Vi fortsätter kampen mot det bångstyriga vädret, med siktet inställt på att skapa en säkrare helhetsbild av de spännande fynden på botten.
/Lasse E.
måndag 18 juli 2011
Dykning varannan dag
Vädret fortsätter att sätta käppar i
hjulet för dykarbetet. Typisk varannandagsväder som förstör den nödvändiga
kontinuiteten i arbetet. Igår söndag blev det en halv dags dykningar innan
sydostvinden byggde upp vågorna till alltför stort besvär. Vi fick lämna
vrakplatsen efter att de nytilkomna dykarna vecka 2 hade genomfört sitt
behövliga orienteringsdyk. Undersökningsfartyget Calmar Nyckel tänkte
inte utmana ödet med att ligga kvar i den tilltagande vinden, utan stävade mot
Degerhamn på Ölands västra sida så snart dyklaget gått iland i Skärlöv.
Arbetet på botten har fortsatt varit
helt fokuserat på att frilägga den stora kistan som vi stötte på direkt när vi
började förra helgen. Den ligger minst sagt lite knökigt till, djupt nerer i
schaktet omgiven av ett par rejäla avbrutna däcksbalkar. Och de flyttar man
inte på bara sådär. Vid sidan av kistan står flera däcksplankor från
trossdäcket på högkant, hårt packade och delvis fastklämda mot skrovets insida.
Dessa måste vi först lossgöra, för att kunna komma nära själva kistan. En
frilagd kista är ju det nödvändiga slutmålet inför själva lossgörandet, men
också en rysare eftersom den i det läget är extremt exponerad och kan - om den
är instabil - kollapsa. Därför måste en successivt säkras med spännband och stöttande
träkonstruktioner.
Runt om själva kistan lyser
fyndmaterialet fortfarande i stort sett med sin frånvaro. Det märks tydligt att
vi närmar oss den brottyta som markerar den plats för om stormasten där
skeppets klövs i två stycken vid förlisningen för 335 år sedan. Samtidigt
ändrar fyndmaterialet karaktär - både med avseende på kvalitet och kvantitet -
ju längre mot fören vi rör oss. De aktre delarna av skeppet var förbehållna de
högre befälet. Därför påträffas både fler och mer exklusiva föremål där än i de
förliga delarna där vi jobbar just nu. Men självfallet är förstörelseprocessen
midskepps en stor del av förklaringen till den relativa fyndlösheten i
schaktområdet, kistorna undantaget.
Att stöta på kista efter kista som vi
gjort under de senaste åren är trots de spända förväntningarna på innehållet
inte odelat positivt. Nackdelen är att storleken på den utgrävda ytan under ett
"kist-år" blir så försvinnande lite, eftersom så mycket dyktid går åt
att frilägga och bärga dessa dyrgripar. Samtidigt är kanske kistorna de mest
informationsrika fynden som finns på vrakplatsen, eftersom de oftast innehåller
så rika kombinationer och variationer av fynd som ger en detaljerad bild av
livet ombord och 1600-talsmänniskan.
/Lasse E.
fredag 15 juli 2011
Ett himla väder
Nu har det blåst kuling i två dagar utanför Öland. Gårdagen var värst med en ihärdig nordostlig vind som pinade besättningen på undersökningsfartyget Calmare Nyckel. Efter att ha legat och kämpat med vinden under natten en distansminut utanför kusten, fattade skepparen beslutet att gå in till kaj i Bergkvara på det sydsmåländska fastlandet för att få en välbehövlig vila och se över all utrustning som sjösurrats inför det annalkande ovädret. Ett första besked är att allt verkar ha klarat sig fint.
Idag fredag fortsätter de hårda vindarna, men den här gången från S. Och inte ser det så där himla ljust ut de kommande dagarna. Att vinden blir sydlig, tackar vi för eftersom det innebär att sikten under vatten blir betydligt bättre än när det blåser från norr. Anledningen är det klara vatten som förs upp från östersjöbäckenet med sydvinden. Från norr kommer vatten med mycket vegetationspartiklar och - ett väl omvittnat problem - alger!
Vi har kommit en bra bit på botten med friläggningen av den stora kistan (120 cm lång). Känns lite pyrt att vi tappar tempo i och med avbräcket p g a blåsten. I morgon lämnar några dykare för att ersättas av nya. Det innebär också alltid en liten tempominskning, innan alla hunnit bli insatta i förhållanden ovan och under ytan. Å andra sidan har de allra flesta mångårig erfarenhet av arbete med Kronan. Så det ser hoppfullt ut.
Nu håller vi tumarna för att vädrets makter lugnar sig. Vi vill ha måttliga vindar från sydväst och mycket sol - precis som alla semesterfirare i Kalmar och på Öland. Dom är det gott om. Och de allra flesta besöker Kronan-utställningen på länsmuseet i Kalmar. Har du inte hunnit göra det, passa på innan solen börjar gassa igen.
/Lars Einarsson
Febril aktivitet på dykdäck ombord
Calmare Nyckel
tisdag 12 juli 2011
Ännu fler kistor!
måndag 4 juli 2011
Kronan startar upp - 30 år utanför Ölands ostkust!
Utanför snurrar vinden runt just nu i skrivande stund från alla håll och kanter. Hoppas innerligt att vädret stabiliseras med ett fett högtryck och svaga vindar från sydväst när Kronanundersökningarna drar igång på lördag den 9 juli, för det 31 året i rad i djupet 6 km utanför byn Hulterstad på Öland. Men vi har faktiskt redan hunnit med en veckas dykningar på vrakplatsen i år. Tillsammans med Kustbevakningens skickliga personal kunde sedvanliga underhållsarbeten utföras. De innebär f f a lokalisering av platsen med efterföljande utplacering av förtöjningsgods. Två nya ankare, välvilligt tillhandahållna av Marinbasen i Karlskrona med kätting donerad av Jan Andersson Dykeri AB i Kalmar, placerades ut i söder för att möjliggöra säker förtöjning vid utgrävningsarbetet i de perifera delarna av vrakområdet (se bilden, ett av ankarna med tillhörande kätting klar att sänkas till botten). Varmt tack till Marinen, Kustbevakningen och Janne!
Undersökningsfartyget Calmare Nyckel - normalt utbildningsfartyg för Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar - är återigen chartrat och drygt fyrtio dykare redo för att undersöka vraket av regalskeppet Kronan. Tre veckors fortlöpande arbete på botten skall förhoppningsvis ge oss svar på hur mäktiga de kvarvarande fyndlagren är närmast den tvärskeppsgående brottyta som markerar platsen där skeppet bröts itu den 1 juni 1676. Den förliga tredjedelen av skeppet saknas fortfarande, trots upprepade lokaliseringsförsök runt vrakplatsens omgivningar. Kanske drev den längre ut till havs? Eller bärgades den utan att händelsen dokumenterades? Den mest destruktiva förklaringen är att den slogs i spillror i samband med den enorma explosionen som slutligen förde skeppet i djupet.
Vi kommer att frilägga den förligaste delen av skeppets trossdäck, där flera av de senare årens kistor påträffats. De två kistorna som upptog mer än två veckors friläggningsarbete på botten förra året, visade sig vid den efterföljande utgrävningen i labbet innehålla sammanlagt 26 föremål! De kom från den ena kistan. Den andra var tom! Men sådana är arkeologins villkor. Skulle man veta vad som fanns i kistorna i förväg, skulle man ju inte behöva gräva dem.
Så häng med ner i djupet i sommar. Täta rapporter om händelseförloppet ute i havet är på ingång!