Kronans olösta gåtor

Ju mer man utforskar ett vrak, desto fler frågor väcks till liv. Flera är de gåtor som ännu väntar på att besvaras. En viktig del av en marinarkeologisk undersökning är att försöka rekonstruera händelseförloppet när skeppet blev till vrak. Vilka faktorer bidrar till att vraket blir just så som det är?
När Kronan gick under den där blåsiga försommardagen för 333 år sedan, var vinden sydvästlig. Skeppet vände genom vinden för att konfrontera den dansk-holländska fiendeflottan. Tyvärr revades inte nog med segel. En hård vindby gjorde att skeppet kantrade. Kort därefter skakades skeppet av en kraftig explosion, och skeppet slets i två delar.
Kronans förliga tredjedel har inte kunnat lokaliseras. Frågan är om den bärgades i delar redan under 1600-talet, eller om den fortfarande ligger någonstans i Östersjöns djup. Arkivmaterialet lämnar inga uppgifter om att någon större skeppskonstruktion skulle ha bärgats. Det är troligt att stora delar av Kronans skrov fortfarande ligger i djupet och väntar sin upptäckt.
Förhoppningsvis kommer de framtida bottenundersökningar av vrakplatsens omgivningar att kunna lämna spännande information i frågan. Den nya avancerade sonartekniken som utvecklats under senare år, ger fantastiskt detaljerade ljudbilder av havsbotten. Men det är nödvändigt att begränsa de sökområden som skall finkammas. Det tar tid att beta av stora bottenområden, så behovet av att begränsa sökfälten är stort. Det efterkommande analys- och tolkningsarbetet av vad som uptäckts på botten är också tidskrävande. Det är därför viktigt att noga kolla vad de historiska källorna och arkiven kan berätta om vad som hände. Där finns möjligheterna att mer exakt ringa in var resterna av katastrofen gömmer sig.

Lars Einarsson