Ond bråd död

Det blev som väntat. Tragedin så synlig som den kan bli. Utan en chans att undgå döden, gick de till botten, instängda på det undre kanondäcket i superskeppet Kronan. Sommarens undersökningar av Kronan avslöjar vad som hände de sista minuterna av skeppets sista strid, där ute i havet öster om byn Hulterstad på sydöstra Öland. Bösseskyttarna - så kallades de sjömän som hanterade kanonerna ombord - var extremt många till antalet på det nedersta av de tre kanondäcken i skeppet. Anledningen var att det behövdes mycket mankraft att baxa de tunga kanonerna som av stabilitetsskäl placerades långt ned midskepps, på ett däck som låg 1-1½ meter ovanför vattenytan. När skeppet kantrade började vattnet forsa in genom de öppna kanonportarna på däcket. Snabbt vattenfylldes skeppet, för att en kort stund senare lägga sig på sidan och slitas i stycken av en fruktansvärd explosion. 800 man miste livet, en stor del av dem just på det undre kanondäcket.
     Under utgrävningsarbetet påträffas nu deras kvarlevor huller om buller, krossade och klämda under deras flera ton tunga arbetsredskap. Vårt arbete på botten är starkt fokuserat på att försöka särskilja individ från individ, d v s vilka ben som hör till vilken person. Detta för att kunna få kunskap om de olika personernas kroppslängd, förslitningsskador, eventuella sjukdomar, kostvanor och släktskap. All sådan information finns möjlighet att utläsa ur skelettmaterialet. Resterna av tyg och läder ger oss samtidigt en konkret bild av männens kläder, vilket material de var gjorda av och hur de var tillverkade.
     Kronankatastrofens oerhörda tragedi kan alltså användas till att få värdefull kunskap om hur din farfars, farfars, farfars farfars far såg ut och hur hans liv gestaltade sig. 

                                                    Ett konkret vittnesbörd av den enorma
                                                    tragedi som Kronans förlisning var. 
                                                    800 män ombord skeppet, miste sina liv
                                                    den 1 juni 1676.

Åter till botten

För trettiotredje året i rad besöker vi regalskeppet Kronans vrakplats 6 km utanför Ölands östra kust. Undersökningsfartyget M/S Calmare Nyckel lastades lördag 6 juli i Kalmar och dagen därpå var arbetet i full gång ute vid vrakplatsen. Tack vare Kustbevakningens förnämliga insatser några veckor innan, var allt förtöjningsgods på plats runt vrakplatsen så att säker dykning och arkeologi är möjlig.
     Tjugotre laddade dykare inklusive fartygsbefäl, finns ombord för att genomföra årets målsättning. Uppdraget är att kartlägga gränsområdet mellan det understa av de tre kanondäcken och trossdäcket, två helt skilda verksamhetsnivåer i skeppet. Undre kanondäck hyste de allra tyngsta kanonerna och var därför packat med bösseskyttar, medan det underliggande trossdäcket var ett förvaringsutrymme där få besättningsmän uppehöll sig under striden. Det är därför viktigt att med utgångspunkt från fyndmaterialet klarlägga den konstruktionsmässiga gränsen mellan de två däcksnivåerna, en inte alldeles lätt uppgift eftersom mängder med bråte och krossat material från förlisningen måste lossgöras och flyttas.
     Skelettresterna visar tydligt att vi rör oss i nederdelen av det undre kanondäcket. De olyckliga kanonbetjänterna hade små chanser att ta sig ut ur det sjunkande skeppet. Deras krossade kvarlevor återfinns överallt längs däckets nederdel.
     Det finns inget bättre än att få börja dykperioden med bra väder. Strålande sol och ett par tre sekundmeters vind från sydväst är näst intill perfekta förhållanden. Inte ens ett kompressorhaveri kunde lägga sordin på stämningen, utan fixades snabbt och energiskt av dyklagets kunniga personal. What would we do without them? Efter fem dagar av kanonväder, har dock vädergudarna blivit på sämre humör. Under onsdagseftermiddagen började en ihärdig nordanvind blåsa, följd av hällande regn och åska. Under torsdagen fortsätter vinden att blästra Öland. Tur då, att fartyget nu ligger tryggt vid kaj i Degerhamn på öns sydvästra sida i väntan på att havet stillnat och välkomnar oss igen.

                                          Dykare på väg mot utgrävningsplatsen med slamsugen
                                          Foto: J. Tenglin/Kronanprojektet.

      

Vägs ände

Undersökningsfartyget M/S Calmare Nyckel lastas och lossas i Kalmar hamn.

2012 års undervattensarkeologiska undersökningar av Kronan är fullbordade. Vattenspegeln öster om Öland är återigen öändlig, och vraket får slumra ännu ett år. Trossdäcket är färdiggrävt och blickarna riktas nu med spänning mot de kvarvarande delarna av vrakplatsens centrum.
     Återställningsarbetet är alltid intensivt. All utrustning skall bärgas från botten, servas och magasineras. Fartygets HIAB-kran går varm. Det bärgade fyndmaterialet skall packas och klargöras inför det förestående dokumentations- och konserveringsarbetet. Transporterna är täta från fartyget till magasinsutrymmena. Tjugofem personer jobbar intensivt för att allt skall komma på plats. Sedan är det över. Handslag, kramar. Sedan skingras gänget, med löfte om att "vi ses igen".
     Ännu en betydelsefull bit har fogats till det enorma Kronanpusslet. Tankarna går redan till nästa år.....

Några dagar av tystnad bruten

Ett väder som påminner mer om höst än sommar, har plågat oss under nästan en vecka. Måndag var körd p g a blåsten. Sedan någon halvdag här och där, och nu ett par dagar dykning. Jag är glad att kunna meddela att undersökningarna av trossdäcket är fullbordat efter åtta års undersökningar. Åtta år! Ja, kom ihåg att alla dessa kistor vi grävt fram på däcket under det understa av de tre kanondäcken på Kronan sinkat oss otroligt rent tidsmässigt. Men deras innehåll har varit oerhört givande; myntskatter, apotekskistor, verktygslådor och resväskor à la stormaktstid. Hur som helst, vi har nu nått vägs ände på trossdäcket. Igår nådde vi fram till högen med barlaststen som tornar upp sig som ett bronsåldersröse i anslutning till brottytan tvärs skrovet. De ytliga skeppstimren i området uppvisar tecken på brandskador, helt logiskt med tanke på den explosion som bröt skeppet mitt itu i höjd med stormasten. Längre än till barlasthögen kommer vi inte. Säkert finns det enstaka, kraftigt nedbrutna fynd under barlasten, men dessa kommer inte att bli föremål för utgrävningar. Vi har också hunnit med att gräva ett par sökschakt i sidled med flera provschakt nedåt i bottensedimenten tvärs vrakplatsen för att få en föraning om vad som eventuellt döljer sig i denna outforskade del av skrovområdets utkanter. Men inte heller här har några sammanhängande fyndlager, som de i de norra delarna av vrakplatsen kunnat konstateras. Imorgon avslutar vi 2012 års undersökningsarbete på Kronans vrakplats. Trötta, men mycket nöjda med de resultat som vunnits.

Tillbaka på botten

Utgrävning med slamsug på Kronans vrakplats.

Perfekt dykdag. Lugnt väder hela dagen. Mycket bottentid. Gårdagens hårda SW-vind har fört upp friskt vatten från södra Östersjön som gör sikten under vatten betydligt bättre än tidigare under veckan. Mynt. Kritpipor. Klädrester. Det magra fyndmaterialet vittnar fortsatt trots allt om sönderslagna behållare som tillhört besättningens mer välbeställda delar. Men området vi gräver har varit utsatt för enorma krafter i samband med förlisningen. De massiva knän som stöttat fartygssidan har trasats sönder när explosionen i Kronans krutdurk, slet fartyget mitt itu. Det verkar som vårt första uppdrag snart är slutfört, nämligen att med säkerhet fastställa att de sammanhängande fyndlager som är föremål för utgrävningar tar slut i detta område i anslutning till vrakets tvärskeppsgående brottyta. Men vi skall ge området ytterligare 1-2 dagars grävtid, för att nå visshet. Därefter skall vi ge oss i kast med en plats i gränsområdet mellan trossdäck och undre däck där föremål sitter fastkilade mellan tätt sammanpackade plankor som vi nu har möjlighet att lossgöra på ett skonsamt sätt. Bara nu inte vädret sätter krokben för våra planer............

Blåsigt värre.....

Vi skriver tisdag 10 juli. Vinden blåser SV 11-14 m/sek. utanför Ölands ostkust med en våghöjd på 2-2,5 meter. Det medger ingen dykning. Istället inre tjänst iland med skrivbordsarbete, reparation av utrustning (en av tenderbåtarnas elstart) och icke att underskatta, omladdning av de mänskliga batterierna. All kraft kommer att behövas i dyklaget ju längre sommarens undersökningsarbete fortskrider.

Vinden ökar från SV ute vid regalskeppet Kronans förlisningsplats.

Ännu så länge lyser ytterligare kistor med sin från frånvaro i halvdunklet på 27 m djup. Sikten har varit ovanligt dålig på botten så här lång, men vi hoppas att den kraftiga SV-vinden ändrar på den saken. SV-vind innebär nämligen god sikt under vatten, nordlig = kass sikt! Hittills, efter två dykdagar, har endast ett fåtal fynd fått se dagens ljus efter 336 år på botten. Två skedar och resterna av ett stort träfat vittnar om en koppling till någon typ av behållare. Föremålen behöver inte komma från en kista, kanske istället en tunna eller en svept ask (en låda med tunna fanérväggar av trä). Hoppas att vädret är oss mer nådigt imorgon så bilden klarnar av situationen på trossdäck midskepps på Kronan, minuterna innan det gigantiska regalskeppet gick till botten.

LE/2012-07-10

Ned i djupet - igen!

EFTER att ha anlänt till Ölands östra kust lördag kväll, styrdes kosan ut mot Kronans vrakplats morgonen därpå. Det regnade tidigt på morgonen, men ganska snart sprack molntäcket upp och en härlig sommarsol började värma oss.
     Årets undersökningsområde är beläget omedelbart söder om fjolårets. Nivån i skeppet är trossdäcket, däcket som ligger under det understa av de tre kanondäcken. Eftersom vi inte hittar några kvarlevor på trossdäcket, verkar få eller inga ur besättningen ha vistats här i samband med Kronans förlisning. Förklaringen är att skeppet var klart för strid och alla hade bemannat sina stridsstationer. I det läget övergår trossdäcket till att vara en förvaringsplats för personlig och gemensam utrustning.
     Nu är vi mycket nära den tvärskeppsgående brottyta i skrovet som avslutar den sammanhängande skrovkonstruktionen i vraket. Frågan är om vi kommer att hitta ännu en kista här eller om vi till slut nått vägs ände vad gäller fyndförekomsten? Spänningen stiger ombord. Först avlägsnas det övre sten- och gruslagret. Krossade tunnor och små läder- och textilfragment avtecknar sig i leran.
   

                                         Mängder av föremål ligger tätt sammanpackade i gränsområdet 
                                                  mellan Kronans undre däck och trossdäck. Foto: J. Tenglin/Kalmar läns museum

IDAG skriver vi tisdag 9 juli och plötsligt börjar det hända saker; skedar, verktygsskaft, en del av ett svarvat träfat, samtliga föremål av en typ som med största sannolikt förvarats i någon typ av behållare. Kanske en kista, eventuellt en tunna som man också använde för att förvara sina tillhörigheter i. Men ännu tecken på förekomst av hela eller fragmenterade kistor. Arbetet fortsätter oförtrutet vidare ned i den leriga bottnen. Målet är att nå den underliggande garneringen (så kallas insidan av fartygssidan!). Först då kan vi dra mer säkra slutsatser om vad som eventuellt förvarades och vad som hände i den del av fartyget där Kronan slets i mitt itu, när hon exploderade öster om Hulterstad den 1 juni 1676.

Lars E/2012-07-09